Giovanni Belzoni
Italienaren Giovanni Belzoni, populärt kallad "den riktige Indiana Jones", gjorde under slutet av 1700- och början av 1800-talet en osannolik karriär från cirkusartist till världsberömd arkeolog. 1817 återupptäckte Belzoni klipptemplet Abu Simbel samt fann farao Seti I:s grav i Konungarnas dal.
Den italienske äventyraren och upptäcksresanden Giovanni Battista Belzoni föddes 1778 i den Norditalienska staden Padua, belägen omkring fyra mil
väster om Venedig. Belzoni växte upp i Rom men såg sig tvingad att 1798 lämna staden efter att fransmännen under Napoleons ledning invaderat
densamma. Från Italien tog sig Belzoni vidare till Holland för att 1803 till slut hamna i England.
Väl i England träffade Belzoni sin blivande fru, Sarah, och tillsammans började de jobba på en kringresande cirkus. Belzoni var som klippt och
skuren för rollen som cirkusjätte då han var både lång (över två meter) och stark. Denna karriär kom att pågå i tolv år med framträdanden på
bland annat
Philip Astleys
berömda cirkus.
Efter cirkusåren i England begav sig Belzoni med fru och betjänt så småningom till Egypten och Kairo. I Kairo träffade Belzoni på en gammal vän
och tillika brittisk konsul i Egypten,
Henry Salt.
Salt visste att Belzoni var en man som fick saker och ting gjorda och erbjöd honom därför jobb som insamlare av historiska föremål till
British Museum i London.
Belzonis första uppdrag i den nya rollen blev att resa till Thebe, dagens
Luxor, för att hämta hem ett stenhuvud föreställande en ung Ramses II.
Uppdraget var allt annat än enkelt eftersom det massiva stenhuvudet vägde sju ton, men Belzoni lyckades och idag finns föremålet att
beskåda på British Museum.
Under de följande åren fick Belzoni möjlighet att resa runt i Egypten för att besöka historiska platser och leta efter försvunna skatter.
1817 återupptäckte han klipptemplet Abu Simbel, som till stora
delar varit dolt i ökensanden. Samma år fann Belzoni dessutom gravarna efter Ramses I och Seti I i
Konungarnas dal.
Så småningom återvände Giovanni Belzoni till England där han 1819 gav ut en bok med redogörelser från sina äventyr och resor
i Egypten. Rastlösheten blev emellertid för stor och fyra år senare gav han sig ut på nya äventyr för att aldrig mer
återvända. Vid en ålder av 45 år dog Belzoni i dysenteri under en expedition till den mytomspunna staden Timbuktu
i nordvästra Afrika.