Narmerpaletten
Den så kallade Narmerpaletten hittades i slutet av 1890-talet av ett par brittiska arkeologer i samband med en utgrävning av
Hierakonpolis, en gång religiös och politisk huvudstad i Övre Egypten. Paletten, daterad till omkring 3100 f.Kr. och
uppkallad efter kung Narmer, anses av många utgöra ett av den egyptiska historiens allra viktigaste dokument.
I det forntida Egypten användes paletter på daglig basis för att blanda till ansikts- eller kroppssmink. Att Narmerpaletten skulle
ha varit ett bruksföremål har man dock avfärdat med tanke på dess storlek (64 cm hög och 42 cm bred) och dess utsökta dekorationer.
Överst på fram- respektive baksidan av paletten återges två kor- eller tjurhuvuden, ett på vardera sidan om en så kallad
serekh
med kung Narmers namn.
På palettens framsida ses Narmer delta i en procession bärandes Nedre Egyptens röda krona, medan han på baksidan är krönt med
Övre Egyptens vita krona. Av eftervärlden har detta tolkats som att Narmer via krig och erövringar lyckades bli det enade
Egyptens första kung.
Huruvida scenerna som återges på Narmerpaletten är verkliga historiska händelser som faktiskt ägt rum är omtvistat. Vissa hävdar
att de snarare är tillrättalagda och en tidig form av propaganda.
Det råder dock ingen tvekan om att Narmer slog an tonen för hur framtida egyptiska ledare skulle avbildas. Posen på palettens baksida,
där Narmer är på väg att ge sin motståndare nådastöten, blev standard för kungar och faraoner under nästföljande 3000 år.
Idag återfinns Narmerpaletten som ett permanent utställningsföremål på det
egyptiska museet
i Kairo.
Ytterligare information