Alexandria
Alexandria är Egyptens andra stad och här återfinns bland annat resterna av Faros fyrtorn, ett av antikens sju underverk. Staden vid Medelhavet bjuder också på sevärdheter som Pompejus kolonn, Grekisk-romerska museet, Qait Bey-fortet och inte minst det nya biblioteket i Alexandria.
Alexandria är belägen i norra Egypten vid Medelhavets kust. Staden grundades av ingen mindre än Alexander den store omkring
år 332 f.Kr. och var under den så kallade ptolemeiska perioden huvudstad för hela det egyptiska imperiet.
Idag utgör Alexandria Egyptens näst största stad med över fyra miljoner invånare. Hamnen är däremot landets största och viktigaste.
Faros fyrtorn
Fyrtornet räknas som ett av antikens sju underverk och uppfördes på ön Faros utanför Alexandria under 200-talet f.Kr.
Med sina 120 höjdmeter fördelade på tre våningar, och med en bronsstaty av havsguden Poseidon på toppen, måste fyren
ha utgjort en mäktig syn för de sjömän som lade till i Alexandrias hamn.
Faros fyrtorn var i bruk i drygt 1000 år men under den arabiska ockupationen blev underhållet eftersatt.
Omkring år 700 e.Kr. kollapsade den tredje våningen med själva lyktmekaniken, och efter en serie
jordbävningar på främst 1300-talet förstördes resterande delar av fyrtornet.
Pompejus kolonn
Pompejus kolonn (Sharia Amud el-Sawari) är en massiv pelare i röd Aswan-granit som är 27 meter hög
och nio meter i omkrets. Kolonnen har fått sitt namn efter den plats där den romerske generalen Pompejus, efter att ha blivit
mördad år 48 f.Kr., ansågs ha fått sin sista viloplats. Namnet är emellertid missvisande då kolonnen i själva verket restes
297 e.Kr. för att ära kejsare Diocletianus. Oavsett namn kommer kolonnen ursprungligen från det så kallade Serapis-templet
byggt på 200-talet f.Kr.
Grekisk-romerska museet
Det grekisk-romerska museet beläget i centrala Alexandria tillkom år 1892 på initiativ av
khediven Abbas II.
Museet är inriktat på föremål från tiden för Alexandrias grundande på 300-talet f.Kr., fram till den arabiska erövringen
på 600-talet e.Kr.
I dagsläget inhyser museet över 40 000 föremål fördelade på 25 rum och en stor innergård. Bland höjdpunkterna i samlingen märks bland annat en
stor Apistjur i svart granit,
realistiska tanagrafigurer
och en mängd antika mynt. Skulpturer föreställande Alexander den store, Marcus Antonius, Kleopatra, Hadrianus m.fl. återfinns också
innanför museets väggar.
Qait Bey-fortet
I Östra hamnen, på platsen där Faros fyrtorn en gång stod, återfinns Qait Bey-fortet. Material från det raserade fyrtornet användes vid
byggandet av sultanen Qait Beys fort som stod färdigt år 1477. Sultanens intresse för form och arkitektur medförde att fortet fick en
mycket originell utformning, nästan som hämtat ur en sagobok. Inuti själva fortet lät man också uppföra en mindre moské.
Qait Bey-fortet byggdes i försvarssyfte och under de första åren skyddade fortet mot turkarna, som hotade inte bara staden Alexandria
utan hela Egypten. Fortet hade dock spelat ut sin roll efter att brittiska flottan bombarderat det år 1882. Idag bjuder Qait Bey-fortet
inte bara på en magnifik utsikt från fästningsvallarna utan också på ett sjöfartsmuseum, fyllt med föremål från Romarriket fram till
Napoleons dagar.
Biblioteket i Alexandria
Det ursprungliga biblioteket i Alexandria grundades troligen av Ptolemaios I under 200-talet f.Kr. Biblioteket, med kanske så många som
700 000 böcker, var störst i hela den antika världen. I boksamlingen fanns verk av filosofer som Sokrates, Platon, Aristoteles (en gång
lärare till Alexander den store) och cynikern
Diogenes.
Biblioteket i Alexandria var också ett betydelsefullt forskningscentra där dåtidens vetenskapsmän inte bara kunde ta till sig
utan även förmedla kunskap till andra. Bland annat var matematikern Euklides ("geometrins fader") verksam i Alexandria.
Ytterst få spår finns kvar av det ursprungliga biblioteket, varför man har svårt att säga bestämt när och hur biblioteket gick under.
De flesta teorier går ut på att det drabbades av en serie bränder, men att det kan ha stått kvar så sent som in på 300-talet e.Kr.
I dagens Alexandria återfinns ett nytt bibliotek som slog upp portarna 2002, nämligen Bibliotheca Alexandrina. En av målsättningarna med det
nya biblioteket är att bevara och återställa gamla böcker, inte bara från Egypten utan även från övriga arabvärlden och medelhavsområdet.
Ytterligare information